Klimatsmart och kostnadseffektivt med biodrivmedel för framtidens flyg och sjöfart
2022-04-26
Bild: Unsplash/vanveenjf
Flygets och sjöfartens drivmedelsanvändning spelar en nyckelroll för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp och introduktionen av förnybara alternativ behöver accelerera. Forskare har analyserat vilka förnybara drivmedel som blir mest effektiva för flyg och sjöfart i Skandinavien. De pekar på flera viktiga faktorer för att nå en klimat- och kostnadseffektiv drivmedelsmix.
En betydande elektrifiering visar sig vara kostnadseffektiv för både person- och godstransporter på väg i de skandinaviska länderna. Biodrivmedel behövs på kort sikt för alla vägtransporter, men på längre sikt särskilt inom sjöfart och flyg.
I ett nu avslutat projekt har forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers undersökt hur fördelningen mellan olika drivmedels andelar av flygets och sjöfartens användning år 2030 och 2050 kan se ut och framför allt vad som påverkar utvecklingen.
Öka omställningstakten Enligt analysen är det möjligt att nå en stor reduktion av sjöfartens och flygets koldioxidutsläpp till 2050, även om det enligt forskarna kommer att krävas mycket. Det är viktigt att sätta i gång omställningen på allvar.
– Vi måste öka takten drastiskt för användningen av förnybara drivmedel i de här sektorerna, men även fortsatt energieffektivisering är viktigt, säger Julia Hansson, forskare på IVL som lett studien.
Viktig roll för biodrivmedel Under de studerade förutsättningarna visar forskarna att biodrivmedel är kostnadseffektiva för att minska koldioxidutsläppen från sjöfarten och flyget i Skandinavien.
Elektrobränslen, det vill säga drivmedel framställda av el, vatten och koldioxid eller kväve, kan ibland också utgöra ett kostnadseffektivt alternativ. Forskarna ha fördjupat sig i dessa men slår fast att ytterligare utredningar av miljöpåverkan och kostnader behövs.
En kombination behövs Slutsatsen från studien är att det är en kombination av drivmedel som kommer att behövas, med delvis olika alternativ för olika segment och på olika lång sikt.
För exempelvis kustnära sjöfart med korta sträckor är batterielektrisk framdrift effektivt. För färjor som måste färdas snabbt kan det i stället handla om lösningar med till exempel vätgas eller metanol. Vid långväga sjöfart eller flyg blir det problematiskt med enbart eldrift.
– I de fallen är det mer intressant med flytande biodrivmedel, elektrobränslen, vätgas eller kanske ammoniak. De sistnämnda två behöver utredas mer i takt med motorutvecklingen och utifrån var de kan göra störst nytta, säger Julia Hansson.
Centrala faktorer som styr Framtiden för de analyserade drivmedlen beror på flera viktiga faktorer som pekas ut i studien. De kan avgöra vilken kombination som blir mest kostnadseffektiv för transportsektorn och specifikt sjöfarten och flyget.
Tillgången till hållbara biobränslen, användningen av olika framdrivningssystem, andra sektorers anspråk på el- och vätgasbaserade alternativ, utbyggnad av elproduktion med låga koldioxidutsläpp samt koldioxidinfångning och -lagring från biomassa, så kallad bio-CCS, kan påverka utvecklingen.
Styrmedel krävs Utformning och implementering av styrmedel och mål är en mycket viktig faktor. – På samma sätt som de använts för att styra utvecklingen inom lätta vägtransporter behövs de för att stötta sjöfartens och flygets omställning, säger Julia Hansson.
Hon betonar att det är dags att snabba på. – Även om jag är hoppfull kring lösningarna kommer det att krävas mycket av oss. Vi måste sätta i gång nu, med mer kraft än någonsin.
Projektet Framtida bränsleval för flyg, sjöfart och vägtransporter ur ett systemperspektiv Projektgrupp: Julia Hansson (projektledare) och Erik Fridell, IVL Svenska Miljöinstitutet; Selma Brynolf, Elin Malmgren, Maria Grahn och Karin Andersson, Chalmers tekniska högskola.
